Under 2000-talet har komplexiteten och tempot skruvats upp i det svenska näringslivet. I boken ”När molnen hopar sig – svensk företagsledning förr och nu” har forskaren Sten Jönsson intervjuat flera företagsledare om de stora förändringar som skett, för att ta reda på om hur svenskt management anpassat sig till de nya förutsättningarna.
1995 gav managementforskaren Sten Jönsson på Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan ut boken ”Goda utsikter – svenskt management i perspektiv” som bygger på djupintervjuer med flera av den tidens främsta företagsledare. Nu, 26 år senare, är det dags igen. I den nya ”När molnen hopar sig – svensk företagsledning förr och nu” har han återigen zoomat in på det svenska företagsklimatet genom samma typ av intervjuer.
Han säger att han ville göra en uppföljare på grund av alla de djupgående förändringar vi har sett i samhället:
– Murens fall, inträdet i EU, den inre marknadens etablering, finanskrisen och Kina. I den första studien på 1990-talet var svenskt management bra på att anpassa sig till nya förutsättningar, så jag ville undersöka hur det ser ut i dag.
Om hur företagsledare gör sitt jobb
I studien har han lagt många timmar på att intervjua 19 framstående företagsledare om hur de gör sitt jobb, och varför de gör det på ett visst sätt.
– Det innebär att jag får tolka meningen med vad de här personerna säger. Då har det varit till hjälp att jag har drivit så många studier på fältet, i ledningsgrupper av olika slag, under de senaste 40 åren, säger han.
Första jobbet kan spela stor roll för resten av livet – det är en ingång som öppnar många olika dörrar, men som även stänger andra
De största förändringarna är att komplexiteten ökat, samtidigt som jobbtempot har accelererat, menar Sten Jönsson:
– Dels har informationsströmmarna ökat, dels måste man arbeta med flera logiker samtidigt. Det kan till exempel handla om hållbarhet och sociala processer, som dessutom ser olika ut på olika ställen. Vidare befinner vi oss kortare tid på varje position, samtidigt som den starka betoningen på aktieägarvärde idag sätter fokus på styrelsearbetet. Och allt detta mot bakgrund av ”fake news” på sociala medier, konspirationsteorier, extremism, en överdrivet stor finanssektor, minskade resurser för utbildning och forskning.
Vi ser alltså stora förändringar i det svenska företagsklimatet, i vilken riktning går utvecklingen?
– När jag gjorde den första studien på 1990-talet var alla de stora företagen upptagna med internationalisering, som gick ut på tillväxt genom förvärv och integration av förvärven. Nu förekommer också förvärv, men då är det för att komma i närmare kontakt med slutkunden, säger han och fortsätter:
– Sedan har ju banksfärerna förlorat i betydelse i och med avregleringen av finanssektorn. Samtidigt har vi har fått aktieägare som går in i vad de tycker är lågpresterande företag, för att sedan trycka på för avyttringar och uppdelningar för att tjäna pengar via börsen. Man kan ha många synpunkter på Wallenbergarna, men då var det ju fortfarande fråga om långsiktig utveckling av företagen, nu tycks ägarna vara mer flyktiga.
Det är något som han menar har påverkat styrelsearbetet:
– Fortfarande är det i princip VD som driver företaget, men styrelseordföranden har fått en mer aktiv roll i och med att man söker olika kompetenser när man tillsätter nya ledamöter.
För en person som är på väg ut i arbetslivet, vilka tips vill du ge utifrån resultaten från den här studien?
– Var noga när du söker det första jobbet! Ta reda på hur de tar hand om och fostrar nya medarbetare, hur personalomsättningen ser ut, företagets framtidsutsikter och så vidare. Första jobbet kan spela stor roll för resten av livet – det är en ingång som öppnar många olika dörrar, men som även stänger andra.
Vid ett öppet webbinarium den 6:e april kommer Sten Jönsson att presentera sin nya bok och tala om företagsledning förr och nu:
– Då ska jag försöka förklara vad det här med komplexitet faktiskt innebär. Det blir mer kommunikation och teamwork för olika, mer specifika, kompetenser som ska samverka. Jag tror fortfarande att vi har ett försprång i Sverige, om man jämför med USA och andra större länder. Vår litenhet i världen har lärt våra företagsledare konsten att lyssna och respektera andra. Den förmågan behöver vidareutvecklas nu.
Källa: Göteborgs universitet
