“Klimatrörelsen måste bredda sitt engagemang för att överleva”

Image by Robert Jones from Pixabay

I Sverige firar klimatrörelsen att oljekoncernen Preem har dragit tillbaka sin ansökan om att få bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil. Men hur ser framtiden ut för klimatrörelsen när andra aktuella kriser och sociala rörelser får större utrymme i samhällsdebatten? Hållbarhetsforskaren Mine Islar ger sin syn på saken.

Varför går människor med i en social rörelse?

– Sociala rörelser erbjuder en plattform utanför partipolitiken, ett utrymme för människor som känner att de inte representeras av ett politiskt parti. De är en arena för att utöva bredare demokrati eller civil olydnad som vi har sett med rörelser som Extinction Rebellion eller Greenpeace. Genom en rörelse kan man visa sitt engagemang i en fråga. Men människor går också med i en rörelse för att hitta människor som delar deras åsikter och skapa nätverk.

Har de sociala rörelserna förändrats över tid?

– Att vara med i en social rörelse är annorlunda idag än om vi jämför med rörelserna på 1960-talet. Tidigare var det vanligt för personer som engagerade sig att också ha en radikal ståndpunkt eller att man följde en viss ideologi eller politiskt parti. Idag är många med i en rörelse utan att ta politisk ställning.

– Vi ser också att fler människor agerar kollektivt, och går samman med grannar, och i olika föreningar för att exempelvis starta kooperativ och stadsodlingar. Kooperativen kan ses som en form av vardagligt motstånd. Vissa forskare och aktivister menar dock att denna utveckling representerar slutet för sociala rörelser eftersom radikalismen har fallit bort, och medborgare agerar inom en struktur, istället för att försöka förändra samhällsordningen.

Vad tycker du om Friday’s for Futures krav att lyssna på vetenskapen?

– Det beror på hur du ser på deras slogan. Vetenskapen har några, men inte alla svar. Å andra sidan är vetenskapen tydlig med att vi drastiskt måste minska våra utsläpp för att begränsa klimatförändringarna.

– Problemet ligger inte i att politikerna inte lyssnar på vetenskapen. Många av dem har kunskap. Snarare handlar det om att den politiska viljan saknas.

– En annan faktor är att vissa politiker står långt borta från vanliga människors bekymmer. Ta exemplet med den gula väströrelsen som startade i Frankrike 2018. President Macron ville höja bensinpriserna som ett sätt att minska utsläppen och visa sitt engagemang i Parisavtalet. Denna åtgärd skulle ha fått konsekvenser för fattiga och socialt missgynnade människor, som redan har det kämpigt. Långvariga och omfattande protester medförde till slut att Macron drog tillbaka förslaget. Det visar att det inte är så lätt att genomföra begränsningar i linje med Parisavtalet. Det framhäver att de åtgärder som är bra för miljön kanske inte alltid påverkar människor rättvist.

– Åtgärder för att minska utsläpp måste anpassas till olika grupper i samhället. Denna aspekt tycker jag glöms bort i parollen: lyssna på vetenskapen, i alla fall om det handlar om rena klimatåtgärder. Den riktiga världen är mer komplex än klimatvetenskap och tekniska lösningar.

Vi måste också komma ihåg, att även om sociala rörelser kan driva fram förändring, kan de aldrig vara själva förändringen. Själva handlandet och åtgärderna måste komma från politiken och civilsamhället. Idag finns det många förväntningar på sociala rörelser; att de kommer att lösa problemet och rädda världen.

Hur kan klimatrörelsen fortsätta sin kamp när andra kriser blir mer aktuella?

– Sociala rörelser fungerar som en störande kraft som kan påverka politiken, folks åsikter och vardagen. Men med tanke på andra kriser, som coronapandemin, tror jag inte klimatrörelsen kan fortsätta att mobilisera runt ett budskap enbart fokuserat på att det är ett nödläge för klimatet.

Vad kan klimatrörelsen lära sig av andra rörelser?

– Klimatrörelsen, åtminstone i norra Europa, måste engagera sig i bredare frågor som social rättvisa och ekonomiska ojämlikheter för att fortsätta att vara relevant för en bredare massa, och för att mobilisera. Klimatfrågan måste bli en del av något större om de vill göra reella förändringar. Vi har redan sett en sådan utveckling där Greta Thunberg lyfter fram klimaträttvisa och sociala rättvisefrågor.

– I andra delar av världen, i södra Europa och delar av USA och Asien, har klimatet aldrig varit en separat fråga som det är här i Sverige. Klimatfrågorna är knutna till demokrati, bostadspolitik och social rättvisa och ses som ett integrerat problem i ett större socialt orättvist system. Men i Sverige är klimatrörelsen fortfarande till stor del centrerad kring klimatförändringar och miljöfrågor.

– Ett längre tidsperspektiv tror jag också är nödvändigt om klimatrörelsen ska orka hålla ut: ta den feministiska kampen som ett exempel, kämpar de fortfarande eller har de lyckats? Det beror på hur du ser det. Det tog årtionden för kvinnor att få rösträtt. Vad som skiljer klimatrörelsen åt är å andra sidan att de upplever att de inte har tid på sig eftersom det är nu vi måste agera för klimatet.

Källa: Lunds universitet