Medicinbrist i EU: Orsaker och lösningar

Ta reda på varför det råder brist på läkemedel, effekterna av coronaviruset och hur parlamentet vill förbättra situationen.

Covid-19-krisen har belyst ett växande problem: brist på mediciner och medicinsk utrustning som sätter patienter i riskzonen och nationella hälsosystem under press.

I april 2020 varnade European University Hospital Alliance att den ökande efterfrågan på intensivvårdsavdelningar för vissa anestetika, antibiotika, muskelavslappnande medel och ej godkända läkemedel för att behandla covid-19 skulle kunna leda till att lagren töms. Minskad produktion, logistikproblem, exportförbud och lagring på grund av hälsokrisen ökade risken för flaskhalsar ytterligare.

14 juli antog parlamentets miljöutskott (ENVI) ett betänkande där man efterlyser en ”oberoende” europeisk hälsa genom att säkerställa leveranser, återställa lokal tillverkning av läkemedel och säkerställa bättre EU-samordning av nationella hälsostrategier.

Vad orsakar medicinbrist?

Mellan 2000 och 2018 ökade bristen i EU med 20 gånger och enligt kommissionen ökar även brisen på nödvändiga läkemedel som används mycket.

Mer än 50 procent 

Läkemedel för behandling av cancer, infektioner och störningar i nervsystemet (epilepsi, Parkinsons) står för mer än hälften av de läkemedel som det är brist på.

Skälen är komplexa, från tillverkningsproblem, industrikvoter, laglig parallellhandel och oväntade toppar i efterfrågan efter epidemier eller naturkatastrofer till prissättning, som beslutas på nationell nivå.

EU är dessutom alltmer beroende av tredjeländer – främst Indien och Kina – när det gäller produktion av aktiva farmaceutiska ingredienser, kemiska råvaror och mediciner.

Den geopolitiska dimensionen av medicinbristen

  • 80 procent av API: er (aktiva farmaceutiska ingredienser) kommer från Indien och Kina
  • 40 procent av de färdiga läkemedlen som säljs i Europa kommer från Kina och Indien
  • Kina och Indien producerar 60 procent av världens paracetamol, 90 procent av dess penicillin och 50 procent av dess ibuprofen

Vilka lösningar föreslås av parlamentet?

Betänkandet från miljöutskottet identifierar tre prioriterade områden för åtgärder:

• En tillbakagång till EU:s oberoende och säkerställa leveranser av medicin och utrustning
• Stärkt EU-samordning, kompletterande nationella åtgärder för att garantera överkomliga och högkvalitativa hälsotjänster
• Närmare samarbete mellan EU-länder

Ledamöterna välkomnar EU:s nya hälsoprogram EU för hälsa som syftar till att göra läkemedel och medicinsk utrustning mer tillgänglig och kräver mer åtgärder på europeisk nivå för att hantera brister, utveckla innovativa och samordnade hälsostrategier, inklusive vidare användning av gemensamma EU-upphandling av läkemedel.

Betänkandet kräver följande steg:

• Identifiera potentiella produktionsanläggningar för tillverkning av läkemedel i EU, med prioritering av viktiga och strategiska läkemedel
• Inför ekonomiska incitament för att uppmuntra producenter att lokalisera sig i Europa
• Skapa en EU-beredskapsreserv av läkemedel av strategisk betydelse, som skulle fungera som ett ”europeiskt akut apotek” som minskar risken för brist
• Utbyta praxis inom lagerhantering, säkerställa transparens och rättvis distribution
• Använda innovativa digitala verktyg för att dela information om brister
• Underlätta förflyttningen av läkemedel mellan EU:s medlemsländer
• Stöd till investeringar i forskning

Parlamentet har redan begärt bättre spårbarhet av FoU-kostnader, offentlig finansiering och marknadsutgifter för att göra läkemedel mer överkomliga i en resolution som antogs 2017.

Kommissionen utfärdade riktlinjer för att hantera brister orsakade av coronavirusutbrottet i april. Det uppmanade medlemsländerna att upphäva exportförbud och undvika lagring, öka och omorganisera produktionen, säkerställa optimal användning på sjukhus genom omfördelning av lager, överväga alternativa läkemedel och optimera försäljningen i apotek.

Läkemedelsstrategi

I betänkandet uppmanas kommissionen att ta upp frågan om tillgänglighet för läkemedel och importberoende i EU:s kommande läkemedelsstrategi. Det förväntas också föreslås åtgärder för att förbättra och påskynda tillgången till säkra och prisvärda läkemedel, stödja innovation inom EU:s läkemedelsindustri, fylla luckor på marknaden (t.ex. nya antimikrobiella medel) och minska beroende av råvaror från tredjeländer.

Nästa steg

Ledamöterna förväntas rösta om betänkandet under plenarsammanträdet i september.

- Annons -

Nyheter

-Annons-