Grannbarnen viktiga för högre studier oavsett social klass

Barndomens lekkamrater och omgivningar spelar roll i om du skaffar dig en högre utbildning eller ej, visar ny forskning som gått in på djupet med Landskrona. (Fotot är dock från Malmö, ca 1954.) Foto: Erik Liljeroth, Nordiska museets arkiv (CC BY-NC-ND)

Ditt klassursprung, men också den sociala miljö du växer upp i, spelar roll i om du skaffar dig en högre utbildning. I alla fall om du kommer från Landskrona.

– Vår studie visar att även i en liten och relativt ekonomiskt jämlik stad är barns förutsättningar olika beroende på var de växer upp. Det kan vara till nytta för dagens stadsplanering som behöver tackla utmaningar som segregering och ojämlikhet i skolor, säger Finn Hedefalk, forskare i historisk demografi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Hur viktiga är barndomens grannar när du växer upp? Är barn från familjer med låg socioekonomisk status mer sårbara mot att bo utsatta grannskap jämfört med andra barn? Påverkas även mer privilegierade barn av de grannskap de växer upp i? Det är några av frågorna som forskarna Finn Hedefalk och Martin Dribe, båda demografer från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, ställde sig under en studie som nu publiceras i tidskriften PNAS.

I forskningsartikeln visar de på ett starkt samband mellan grannskap och universitetsexamen för alla barn, oavsett vilken social klass de själva tillhör.

– Vår studie bidrar med ny kunskap genom att studera sambandet mellan ens närmsta grannars sociala status i barndomen och universitetsutbildning i vuxen ålder, och det under en väldigt lång tidsperiod, från 1939 och ända fram till 2015, säger Finn Hedefalk, och fortsätter:

– Vi upptäckte att barndomsgrannars sociala klass var lika viktig för alla barn, oavsett barnens egna klassursprung. Vi trodde att barnen från de högre sociala klasserna skulle påverkas mindre av missgynnade grannskap än barn med lägre social klass. Detta eftersom barn till föräldrar som har det sämre ställt redan är missgynnade och påverkas mer av sin omgivning, samtidigt som de mer privilegierade barnen brukar ha en skyddade buffert mot mer utsatta grannskap. Men det visade sig inte stämma, säger han.

Olika förutsättningar beroende på var man växer upp

Studien utgår ifrån Landskrona, som under tidsperioden var en relativt liten och ekonomiskt jämlik stad. Det är ganska ovanligt, mer vanligt är att forskare studerar redan segregerade områden, i till exempel USA. I den aktuella studien har forskarna följt individer från Landskrona som var barn på 1940-, 50- och 60-talet. De följs upp under flera faser i livet (2, 5, 8, 11, 14, 17 och 40 års ålder). Adresserna som de bodde på under åren 1939–1967 länkas sedan samman med registerdata från SCB för 1968–2015. Det gör att forskarna kan koppla ihop grannskap i barndomen till sannolikheten att få en universitetsbildning som vuxen.

Studien omfattar perioden för den stora utbildningsexpansionen i Sverige 1960–1970.

– Även om alla gynnades av expansionen av fri högre utbildning under 60-talet, så förblev de stora ojämlikheterna mellan både klasserna och grannskapen oförändrade under hela perioden. Det visar att en fördelaktig bakgrund ändå är viktig, både när det gäller den närmsta familjen och de närmsta grannarna. Till och med i en liten och relativt ekonomiskt jämlik stad är barns förutsättningar väldigt olika beroende på var de växer upp, säger Martin Dribe, professor i ekonomisk historia.

Klassursprung hade även ensamt en stark anknytning till utbildning: barn från över- och medelklass hade fortfarande högre chans att ta examen från en högre utbildning än barn från arbetarklass. Ett exempel på ojämlikheterna hittade forskarna bland 14-åriga flickor, där barnen från de högsta sociala klasserna som samtidigt bodde i de bästa områdena hade ungefär åtta gånger högre odds att få en universitetsutbildning i vuxen ålder jämfört med de barn som både var av lägre social klass och som växte upp i grannskap av låg klass.

Vi bidrar med kunskap till dagens stadsplanering som tacklar sociala utmaningar som ökad segregering och ojämlikhet i skolor

– I dagens komplexa stadsplanering kan vi inte veta vilka följder grannskap och stadsförändringar har på enskilda liv. Vad vi nu bidrar med är en grannskapsanalys av flera kohorter under 40-, 50- och 60-talet och en långsiktig uppföljning av dessa individer. Vi kan se orsaker till de skillnader i utbildningsnivå som finns i dag hos den vuxna befolkningen. Även om det säkert skiljer sig mellan hur människor interagerade med sina grannar för sjuttio år sedan och i dagens urbana samhällen, borde många av de grundläggande mekanismerna vara desamma. Därför menar vi att vi bidrar med viktig kunskap till dagens stadsplanering som behöver tackla sociala utmaningar som ökad segregering och ojämlikhet i skolor och studieresultat, säger Finn Hedefalk.

Men kan det som gäller för de som växte upp i Landskrona under mitten av 1900-talet även gälla för andra städer?

– Varje urban miljö och dess uppväxtvillkor skiljer sig givetvis något från varandra. Men vi ser inga tecken på att påverkningar från den sociala och fysiska miljön skulle vara mycket olika för andra liknande platser i Sverige och på andra håll, säger Finn Hedefalk.

Direkt till artikeln på PNAS.org

Läs mer om artikeln: The social context of nearest neighbors shapes educational attainment regardless of class origin

Populärversion av artikeln på engelska

Fakta: Mer om studien

Studien använder sig av longitudinella individdata, geokodade på adressnivå 1939–1967. Med andra ord vet forskarna på vilka adresser alla människor har bott på i Landskrona under den perioden. Det gör att de kan få exakt information om var varje individ (dock i avidentifierad form) och dess närmsta grannar bodde, vilka byggnader de bodde i samt vid vilka vägar och gator. Därmed kan forskarna mäta grannskapets socio-spatiala egenskaper på en hög detaljnivå samt följa varje flyttning i staden. Sedan har de länkat detta till nationella registerdata för åren 1968–2015 och fått ett långsiktigt, detaljerat perspektiv på grannskap i barndomen och sannolikheten att skaffa en universitetsutbildning senare i livet. Forskarna kan även kontrollera för andra faktorer som egen social status, familjesituation, skoldistrikt och till viss del fysisk omgivning. Kombinationen av denna information gör studien unik, enligt forskarna. Social klass bestämdes i studien utifrån vilket yrke som pappan i en familj hade.

Tidigare forskning visar hur sociala och fysiska egenskaper i grannskap påverkar människor på både lång och kort sikt. Sambanden gäller även efter att man har kontrollerat för individers egen socioekonomiska status. Några teorier som försöker förklara hur grannskapet påverkar individers akademiska prestationer är kamrateffekter (kollegialt inflytande), vilka vuxna det finns i grannskapet samt inflytande från externa vuxna som lärare och poliser. Barns chanser och studieresultat i skolan påverkas även av sina kamraters ”bra” och ”dåliga” beteenden. Mycket av forskningen om grannskap har dock fokuserat dels på USA och dels i dag på kraftigt segregerade, stora eller utsatta stadsområden. Men mycket av världens befolkning bor i mindre, mer homogena städer och därför ville forskarna studera Landskrona, som under 1939–1967 var just en relativt liten och ekonomiskt jämlik stad.

Studien är ovanlig i det att den har hög detaljnivå (som adresser) för en lång och kontinuerlig tidsperiod. Tidigare forskning som har använt en liknande detaljnivå har ofta haft det för enskilda år eller en kort period. De som har studerat långa tidperioder har vanligen gjort det utifrån större administrativa gränser. Det kommer dock allt mer forskning som går in på detaljnivå.

Källa: Lunds universitet