En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att människans kraftigt ökade markanvändning i världens tropiska områden rubbar den globala kolcykeln mer än vad som tidigare varit känt. Genom att studera data från ett nytt satellitbildsystem kan forskarna även slå fast att biomassan i de tropiska skogarna minskar.
Vegetationen runt om i världen fyller en mycket viktig funktion eftersom den absorberar 30 procent av människans koldioxidutsläpp och mildrar effekterna av klimatförändringarna. Men i takt med att skogarna skövlas ökar mängden koldioxid i atmosfären. En ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution, visar att den allt mer intensifierade markanvändningen i världens tropiska områden leder till att skog i bland annat Amazonas och Sydostasien bidrar mycket mindre till koldioxidupptaget än vad som tidigare varit känt.
– Klimatförändringarna påverkar oss alla och med denna studie har vi ökat vår förståelse för hur stor påverkan människans markanvändning har på kolets globala kretslopp, säger Torbern Tagesson, naturgeografiforskare vid Lunds universitet och den som lett studien.
Genom att kombinera ett nytt satellitbaserat dataset med dynamiska vegetationsmodeller har forskarna fått fram detaljerad information om hur mycket koldioxid som absorberas av olika ekosystem runt om i världen. Studien, som täcker perioden mellan 1992 och 2015, fokuserar på tropiska och boreala skogar (barrskogar på norra halvklotet).
– Eftersom vi verifierat våra uppskattningar med annan satellitdata kan vi nu slå fast att de boreala skogarna bidrar mer till koldioxidupptaget och de tropiska bidrar mindre. I tidigare studier har man inte sett samma nedgång för de tropiska skogarna, säger Torbern Tagesson.
De nya forskningsresultaten ger en djupare insikt i markanvändningens påverkan på kolets globala kretslopp och därmed också på klimatet. Men även en ökad förståelse för processerna som påverkar vegetationens koldioxidupptag.
– Den kunskapen är väsentlig för att vi ska kunna förutse effekterna av nutida och framtida klimatförändringar och därmed också relevant för politiken kring hur vi bäst begränsar effekterna av klimatförändringarna, säger Torbern Tagesson.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i studien: University of Copenhagen, Laboratoire des Sciences du Climat et de l’Environnement IPSL, Université Bordeaux, Nanjing University of Information Science and Technology.
Studien har finansierats av följande aktörer: Rymdstyrelsen, Danmarks Frie Forskningsfond, the Belgian Science Policy Office, Marie Skłodowska-Curie postdoc grant. AXA Research Fund, European Space Agency (ESA), Centre National d’Etudes Spatiales.
Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.
Källa: Lunds universitet
