Ekonomin i EU är nu inne på sitt sjunde raka tillväxtår och ska enligt prognosen fortsätta att växa även under 2020 och 2021. Läget på arbetsmarknaderna är fortsatt starkt och arbetslösheten fortsätter att sjunka. Men omvärlden bidrar mindre till ekonomin och osäkerheten är stor. Det drabbar främst tillverkningsindustrin, som också genomgår en strukturomvandling. Därför verkar ekonomin i EU gå mot en längre period med mer måttfull tillväxt och dämpad inflation.
Enligt prognosen kommer euroområdets bruttonationalprodukt (BNP) att öka med 1,1 % under 2019 och med 1,2 % 2020 och 2021. Jämfört med sommarprognosen 2019 (från juli) har tillväxten skrivits ned med 0,1 procentenheter för 2019 (från 1,2 %) och med 0,2 procentenheter för 2020 (från 1,4 %). För hela EU väntas BNP öka med 1,4 % under 2019, 2020 och 2021. Prognosen för 2020 har skrivits ner jämfört med sommarprognosen (från 1,6 %).
– Hittills har ekonomin i EU varit motståndskraftig trots en omvärld som i lägre grad stödjer utvecklingen, säger Valdis Dombrovskis, kommissionens vice ordförande med ansvar för euron och dialogen mellan arbetsmarknadens parter samt för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen. Den ekonomiska tillväxten har fortsatt, nya jobb skapas och den inhemska efterfrågan är stark. Men vi kan stå inför oroligare tider – en period med stor osäkerhet till följd av handelskonflikter, ökande geopolitiska spänningar, en ihållande svaghet i tillverkningsindustrin och brexit. Jag uppmanar alla EU-länder med höga statsskulder att fortsätta driva en förnuftig finanspolitik och arbeta för att sänka skulderna. Men de EU-länder som har finanspolitiskt utrymme bör å andra sidan använda det nu.
– Alla ekonomier i EU väntas fortsätta att växa under de kommande två åren trots en allt starkare motvind, säger Pierre Moscovici, kommissionär med ansvar för ekonomiska och finansiella frågor, skatter och tullunionen. De underliggande förutsättningarna är robusta: efter sex år av tillväxt är arbetslösheten i EU den lägsta sedan början på 2000-talet och det sammanlagda underskottet är lägre än 1 % av BNP. Men vi har inte råd att luta oss tillbaka med tanke på de utmaningar vi har framför oss. Alla politiska verktyg måste användas för att stärka EU:s motståndskraft och stödja tillväxten.
Tillväxten beroende av de inhemskt inriktade näringarna
De ihållande handelspolitiska spänningarna mellan USA och Kina och den stora osäkerheten kring politiken, särskilt handelspolitiken, har dämpat investeringarna, produktionen och världshandeln. Den fortsatt svaga BNP-tillväxten på global nivå väntas bestå och därför kommer tillväxten i EU att bero på styrkan hos de mer inhemskt inriktade sektorerna. De kommer i sin tur att vara beroende av att arbetsmarknaden stöder löneökningar, att finansieringsvillkoren är gynnsamma och att vissa EU-länder vidtar stödjande finanspolitiska åtgärder. Ekonomin i alla EU-länder bör fortsätta att växa, men de inhemska faktorer som driver på tillväxten kan inte på egen hand skapa stark tillväxt.
Arbetsmarknaderna fortsatt sunda men förbättringarna går långsammare
Jobbskapandet i EU har visat sig vara förvånansvärt motståndskraftigt. Det beror delvis på att det finns en eftersläpning mellan den ekonomiska utvecklingen och effekten på jobben, men också på att jobben nu i högre grad finns i tjänstesektorerna. Sysselsättningen ligger på en rekordhög nivå och arbetslösheten i EU är den lägsta sedan i början på 2000-talet. Nettojobbskapandet kommer sannolikt att avta, men arbetslösheten i euroområdet väntas ändå fortsätta att sjunka från 7,6 % i år till 7,4 % 2020 och 7,3 % 2021. I EU väntas arbetslösheten sjunka till 6,3 % i år för att stabilisera sig på 6,2 % 2020 och 2021.
Fortsatt dämpad inflation
Inflationen i euroområdet har hittills i år saktat in. Det beror på att energipriserna har sjunkit och att företagen i hög grad har valt att ta av sina marginaler för att täcka de högre kostnaderna för stigande löner istället för att föra över dem på sina kunder. Inflationstrycket väntas vara fortsatt dämpat under de kommande två åren. Inflationen i euroområdet (det harmoniserade konsumentprisindexet) blir enligt prognosen 1,2 % i år och nästa år för att öka till 1,3 % 2021. I EU väntas inflationen uppgå till 1,5 % i år och nästa år och stiga till 1,7 % 2021.
Statsskulderna sjunker för femte året i rad medan budgetunderskotten ökar något
De offentliga finanserna i EU kommer att fortsätta att dra nytta av de mycket låga räntorna på den utestående skulden. Trots lägre BNP-tillväxt väntas euroområdets sammanlagda skuldkvot fortsätta att sjunka för femte året i rad till 86,4 % av BNP i år, 85,1 % 2020 och 84,1 % 2021. Samma sak gäller för hela EU där skuldkvoten väntas sjunka till 80,6 % av BNP i år, 79,4 % 2020 och 78,4 % 2021.
Saldot i de offentliga finanserna väntas däremot försämras något till följd av lägre tillväxt och en något mer expansiv finanspolitik i vissa EU-länder. Euroområdets sammanlagda underskott ska enligt prognosen öka från den historiskt låga nivån på 0,5 % av BNP 2018 till 0,8 % i år, 0,9 % 2020 och 1,0 % 2021 med ett antagande om oförändrad politik. Euroområdets sammanlagda finanspolitiska inriktning, dvs. den sammanlagda förändringen i de 19 euroländernas strukturella saldo, väntas vara fortsatt i stort sett neutral. I EU väntas det sammanlagda underskottet öka från 0,7 % av BNP för 2018 till 0,9 % i år, 1,1 % 2020 och 1,2 % 2021.
Prognosen präglas fortfarande av nedåtrisker
Ett flertal risker kan leda till lägre tillväxt än vad prognosen ger vid handen. Ytterligare ökad osäkerhet eller ökande handels- och geopolitiska spänningar kan dämpa tillväxten. Det gäller också om nedgången i Kina blir värre än väntat på grund av svagare effekter av de politiska åtgärder som hittills vidtagits. För EU:s del gäller riskerna en oordnad brexit och att svagheterna i tillverkningsindustrin får större återverkningar än väntat på de inhemskt inriktade näringarna.
Om vi tittar på positiva händelser skulle minskade handelspolitiska spänningar, starkare tillväxt i Kina och mindre geopolitiska spänningar stödja tillväxten. I euroområdet skulle det också vara bra för tillväxten om euroländer med finanspolitiskt utrymme valde att driva en mer expansiv finanspolitik än väntat. Totalt sett överväger dock de nedåtgående riskerna.
Tekniskt antagande för Storbritannien
Mot bakgrund av den brittiska utträdesprocessen är prognoserna baserade på ett rent tekniskt antagande om en oförändrad situation för handelsförbindelserna mellan de 27 EU-länderna och Storbritannien.Antagandet görs endast för prognosändamål och påverkar inte den process som pågår enligt artikel 50.
Bakgrund
Prognosen bygger på en uppsättning tekniska antaganden om växelkurser, räntor och råvarupriser med brytdatum den 21oktober 2019. För alla andra inkommande uppgifter, t.ex. antaganden om regeringarnas politik, beaktas i den här prognosen information som inkommit fram till och med den 24 oktober 2019. Om det inte finns några tillförlitliga och tillräckligt detaljerade uttalanden om en politisk kursändring bygger beräkningarna på antagandet om en oförändrad politik.
Kommissionens nästa prognos med en aktualisering av BNP- och inflationsberäkningarna kommer i interimsprognosen för vintern 2020.
Läs mer
Hela dokumentet: Ekonomiska höstprognosen 2019
Valdis Dombrovskis på Twitter: @VDombrovskis
Pierre Moscovici på Twitter: @pierremoscovici
