I en resolutioin uppmanar ledamöter medlemsländerna att enas om förslagna regler som ska tvinga multinationella företag att offentliggöra sina vinster och betald skatt i varje land.
Ett förslag från EU-kommissionen 2016 om skatterapportering land för land för stora företag har fastnat i ministerrådet. Europaparlamentet enades om sin ståndpunkt i ärendet i juli 2017 och väntar sedan dess på att inleda förhandlingar med rådet, som är EU:s andra lagstiftare.
Förslaget avser stora företag verksamma i flera länder, med en global omsättning på åtminstone 750 miljoner euro. Reglerna skulle införa krav på företagen att offentliggöra information om hur stora intäkter och hur mycket skatt de betalat i varje EU-land.
Öka öppenhet och avskräcka fusk
EU har redan antagit lagstiftning som tvingar företagen att delge sådan information till de nationella skattemyndigheterna, men ledamöterna anser att om informationen blir offentlig skulle det öka både öppenheten och samtidigt avskräcka företagen från att flytta vinster de gjort runt om i världen till lågskattesystem i syfte att undvika rimlig beskattning.
Under en debatt i kammaren den 22 oktober krävde ledamöterna att allmänheten får insyn i storföretagens beskattning.
– Ofta betalar inte dessa väldigt stora företag tillräckligt med skatt. De skapar egna påhittade konstruktioner så att de kan minska sin skattebörda. Företag är skyldiga medborgarna att vara tydliga med var och hur mycket skatt de betalat, sade Evelyn Regner (S&D, Österrike).
– Det är ett sätt att belysa skatteundanhållande, sade Othmar Karas (EPP, Österrike). Han påpekade att EU har infört land-för-landrapportering för banker och att det varit framgångsrikt.
– Varför gör vi inte samma sak med multinationella företag? Vad försöker vi dölja?, sade han.
Skadar småföretag
Andra ledamöter argumenterade att avsaknaden av öppenhet om hur mycket de multinationella företagen betalar skadar småföretag.
– Förslaget är inte bara till gagn för skattemyndigheter utan även för det lokala näringslivet, många av dem är små och medelstora företag, som tävlar, på sin hemmamarknad, mot sådana företag men utan att ha fördelen av att kunna sprida sina skatteutgifter över flera jurdisdiktioner, sade Ondřej Kovařík (Renew Europe, Tjeckien).
Men medlemsländerna har haft svårt att enas om en ståndpunkt. Den finska EU-ministern Tytti Tuppurainen talade å det nuvarande rådsordförandeskapets vägnar. Hon lovade ledamöterna att arbetet har framskridit och att fler möten förutses, men lade till:
– Från rådets sida behöver vi antagligen fortfarande mer tid för att klargöra vår ståndpunkt, sade hon.
Ifrågasätter rättslig grund
Rådet ifrågasätter också den rättsliga grunden för kommissionens förslag, vilken berättigar EU:s åtgärder och påverkar hur beslutet om lagstiftningen ska tas. Kommissionen har klassificerat det som en inre marknadsfråga, vilket medför att parlamentet och rådet måste enas om en text enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Men rådets rättsavdelning anser att det är en beskattningsfråga vilka kräver enhällighet i rådet, och bara att parlamentet rådfrågas.
Ledamöterna å sin sida var kritiska till rådets oförmåga att agera.
– Det är ett frågetecken för många européer varför vi har dessa skatteparadis där skattepengar hamnar… Det har funnits ett förslag på bordet i tre år om transparens. Regeringarna ställer sig i vägen för rättvis beskattning och rättvis konkurrens, sade Sven Giegold (Gröna/EFA, Tyskland).
Parlamentet röstade igenom sin resolution den 24 oktober.