Digitaliseringen gör – tvärtemot vad som sägs – inte arbetsmarknaden mer polariserad. Och ett livslångt lärande måste bli verklighet – med bibehållen inkomst under studieperioderna. Det var några budskap som publiken fick med sig hem från Lunds universitets tankesmedja LU Futuras föreläsning kring digitalisering och framtidens arbetsliv.
Av den fullpackade föreläsningssalen att döma var intresset stort för hur digitalisering är på väg att förändra arbetslivet. I publiken satt framför allt chefer, fackliga företrädare, HR-personal, forskare och andra som av olika anledningar ville framtidsspana.
Först ut att tala var professorn i datavetenskap Per Runesson som nämnde tre kardinalfel som är gemensamma för många digitaliseringsprojekt som misslyckas; att man lägger fokus på It-systemen istället för på arbetet och organisationen, att det införs stordrifts- och standardlösningar som inte är anpassade till användaren och att alltför många arbetsuppgifter läggs på sällananvändare, vilket leder till stress och ineffektivitet istället för tvärtom.
– Vi lägger på massor med små arbetsuppgifter på många personer vilket blir en distraktion som vi kanske inte märker förrän personen har gått in i väggen, säger han. Dessutom kommer vi att tappa den administrativa professionen om vi inte stoppar detta.
Susanne Ackum nationalekonom och verksam vid tankesmedjan Fores talade om hur vi kan bejaka och underlätta för den strukturomvandling som digitaliseringen innebär.
Hon påpekade att forskning och beprövad erfarenhet talar för att det tar 30-40 år att anpassa sig till stora nya teknikskiften. Varför just 30-40 år, frågade hon sig själv. Och hon satt även inne på svaret:
– Jo, för då har de gamla cheferna bytts ut!
En skillnad på dagens strukturomvandling jämfört med tidigare strukturomvandlingar är att en universitetsutbildning inte längre innebär en försäkring för att arbetstagaren kommer att ha en lyckosam karriär.
– Det krävs ett livslångt lärande, på riktigt, underströk hon. Och vi måste rigga våra system för detta. Bland annat krävs att man måste kunna räkna med en inkomst även under omställningsperioden.
Det måste också bli lättare att vidareutbilda sig:
– Det ska inte behöva ta flera år. Universiteten måste bli bättre på att ge kortare kurser och fånga upp vad näringslivet behöver.
En annan föreläsare, sociologiprofessorn Mikael Tåhlin från Stockholms universitet, talade om hur jobbstrukturen förändrats i Sverige. Han slog hål på en myt, nämligen att vi går mot en mer polariserad arbetsmarknad med kvalificerade respektive okvalificerade jobb.
– Man brukar säga att mellanskiktet på arbetsmarknaden kommer att försvinna, sa han. Men då har man bara tittat på vilka lönenivåer som arbetstagarna har, inte på hur kvalificerade arbetena är.
Polariseringsmyten tar alltså inte hänsyn könslönegapet, det vill säga att traditionellt kvinnliga yrken har lägre lön än de traditionellt manliga. Och digitaliseringen för med sig att alltfler män arbetar inom den traditionellt kvinnliga omsorgssektorn.
– För att underlätta för den strukturomvandling som digitaliseringen innebär är det ett viktigt budskap att dessa yrken är mer utvecklande och kvalificerade än vad lönen visar, säger Mikael Thålin. Inget är vunnet med att tala om polarisering. Då indikerar man att det är riktigt dåliga jobba som männen är på väg till.
Sist ut bland talarna var Samuel Engblom, samhällspolitisk chef vid TCO. Han ville tona ner diskursen om de snabba förändringarna på arbetsmarknaden och istället betona att mycket faktiskt är sig likt vad gäller anställningsformerna. Visstidsanställningar har inte blivit vanligare, visade han. Däremot har de ändrat form något.
– Om vi ska tala om en Gigekonomi* så upprätthålls den framför allt av kvinnor inom serviceyrken och hemtjänst, säger han och fortsätter:
– Fortfarande är tillsvidareanställning på heltid den dominerande formen för anlitande av arbetskraft. Varför det förhåller sig på det viset skulle jag vilja se forskning om.
Föreläsningen Digitalisering av arbetslivet – utmaningar och möjligheter var den första i tankesmedjan LU Futuras föreläsningsserie om framtidens arbetsliv. Övriga två föreläsningar äger rum den 16 oktober respektive 6 november och går under rubrikerna Längre arbetsliv – för vem och på vilka villkor? Samt Språk och kommunikation i framtidens arbetsliv
Text: Ulrika Oredsson. Källa: Lunds universitet
