I dag släpper EU-kommissionen sin andra översikt över kultur och kreativitet i städerna. Det är ett verktyg för att jämföra och stärka den kreativa och kulturella potentialen i europeiska städer, något som behövs för både ekonomisk tillväxt och social sammanhållning. Den första översikten släpptes 2017. Årets upplaga innehåller en uppdaterad beskrivning av Europas kulturella och kreativa rikedom och omfattar nu 190 städer i 30 länder, även Norge och Schweiz. Översikten har tagits fram av kommissionens gemensamma forskningscentrum, som också förbättrat verktyget på nätet där städerna kan lägga in sina egna uppgifter för en fördjupad beskrivning och jämförelse.
– Den första upplagan av översikten över kultur och kreativitet i städerna var ett lyckat koncept som har hjälpt städer runtom i Europa att bättre utnyttja sina kulturtillgångar för att främja utveckling, säger EU:s kulturkommissionär Tibor Navracsics, som bland annat ansvarar för kommissionens gemensamma forskningscentrum. Jag är övertygad om att den andra utvidgade upplagan kommer att vara till lika stor nytta för myndigheterna, de kulturella och kreativa näringarna och invånarna. Översikten är ett utmärkt exempel på hur det gemensamma forskningscentrumet kan hjälpa beslutsfattarna och förbättra människors livskvalitet med hjälp av konkreta, evidensbaserade verktyg.
De viktigaste resultaten:
·Lund, Köpenhamn, Paris och Florens är bäst i sina respektive storleksgrupper. Lund är ny på listan.
·Antalet jobb inom de kulturella och kreativa näringarna har ökat särskilt i norra och östra Europa, med en genomsnittlig årlig ökning på cirka 12 % i Budapest (Ungern), Tallinn (Estland), Vilnius (Litauen), Krakow och Wrocław (Polen) och Tartu (Estland).
·Norra Europa har bäst makroregionala resultat. Västeuropa är bäst på kulturell dynamik, tätt följt av både norra och södra Europa. Västeuropa ligger också i topp när det gäller kreativ ekonomi, men norra Europa ligger inte långt efter. Flest nya jobb skapas i städer i norra och östra Europa.
·Invånarna har i allmänhet en halvtimmes promenad (eller fem minuter med cykel) till kulturlokalerna och det finns bra kollektivtrafik.
·EU:s framtida sammanhållningsfonder skulle ytterligare kunna stödja den socioekonomiska konvergensen och den territoriella sammanhållningen genom att fokusera på kreativa jobb och innovation, transportförbindelser och styrning – de områden där de största luckorna kvarstår.
·De ledande kulturella och kreativa städerna är mer välmående: det finns ett positivt och starkt samband mellan städernas resultat i översikten och invånarnas inkomstnivå.
Den första upplagan av översikten inspirerade lokala förvaltningar i hela Europa. Madrid använde den för att förstå vilka kulturella och kreativa tillgångar – monument, museer, biografer, teatrar och konstgallerier – man skulle lyfta fram i sin varumärkesstrategi för att förbättra sin internationella rankning. Resultatet blev en ny broschyr där man gör reklam för stadens rika kulturliv: ”Madrid – Facts and Figures 2018”. Den ungerska staden Győr fick hjälp att analysera framtida investeringsbehov och hämtade underlag till en strategi för den kulturella och kreativa sektorn för 2019–2028. Exempel på åtgärder är att skapa kreativa utrymmen för konstnärer och ett inkubationscentrum för design. Umeå använde verktyget för att få lokala aktörer att inse hur kulturinvesteringar bidrar till hållbar tillväxt.
Bakgrund
Översikten över kultur och kreativitet i städerna släpptes första gången i juli 2017 och använder kvantitativa och kvalitativa uppgifter för att mäta städernas kulturella och kreativa potential. De kvantitativa uppgifterna mäts med 29 indikatorer på nio områden som speglar de tre viktigaste aspekterna av städernas kulturella, sociala och ekonomiska livskraft:
·”Kulturell dynamik” mäter stadens kulturella puls i form av kulturinfrastruktur och kulturdeltagande.
·”Kreativ ekonomi” fångar hur de kulturella och kreativa näringarna bidrar till jobb och innovation i staden.
·”En gynnsam miljö” speglar de materiella och immateriella tillgångar som hjälper staden att dra till sig kreativa talanger och få fler att delta i kulturlivet.
2019 års upplaga innehåller några nya inslag:
·22 städer i 14 länder har lagts till – nu omfattas totalt 190 städer och 30 länder i Europa.
·Nya källor till webbdata (OpenStreetMap) har använts för att förstå Europas kulturliv på ett mer dynamiskt sätt.
·Nya rön från den rumsliga analysen av kulturlokaler sätter social inkludering i centrum vid sidan av ekonomiskt välstånd.
Översikten stöder EU:s kulturpolitik: den låg till grund för den ekonomiska konsekvensbedömningen av EU:s nya kulturagenda från 2018 och är en av åtgärderna i den europeiska ramen för kulturarvet som ska se till att kulturarvsåret 2018 får genomslag även på lång sikt.
Översikten ska enligt planerna uppdateras vartannat år.
Läs mer
Översikt över kultur och kreativitet i städerna – webbplats med hela rapporten, ett interaktivt verktyg, faktablad och infografik
